Bruks

Vad är bruks?

Det korrekta namnet är bruksprov, men de flesta säger bara ”bruks”. Tävlar gör man på fyra olika nivåer och i fyra grenar:

Nivåer
* appellklass, som är den lägsta nivån
* lägre klass
* högre klass
* elitklass

Grenar
* spår
* sök
* rapport
* skydd

Gemensamt för de olika nivåerna och grenarna är att hunden prövas dels i fältprov, dels i lydnadsprov. Detta görs på en och samma dag. Då hunden nått tillräckligt bra resultat på en nivå flyttas den upp till nästa. Svårighetsgraden ökas successivt vartefter man flyttas upp i klasserna. Det gäller både på fältdelen och på lydnadsdelen. I elitklass tävlar man om certifikat till titeln Brukchampion. Årligen arrangeras Svenska Mästerskap, dit den yppersta eliten kvalificerar sig.

Lydnadsprogrammet i bruksprov

Lydnadsdelen i appellklass består av grundläggande moment som att gå fot, apportering, hopp och platsliggning.
På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade lydnadsmoment och apportering av tungt föremål (upp till 4 kg). Platsliggning med skott sker från lägreklass och uppåt.

Fältprovsprogrammet i bruksprov

Man kan välja att tävla i endast en av grenarna: spår, sökrapport eller skydd. Men många provar på att utbilda och tävla med hunden inom flera grenar, och hundens kapacitet är större än vi i allmänhet föreställer oss.

Skydd

I skydd, som kommer in först i lägre klass, utbildas hunden till att bland annat försvara föraren vid angrepp, men ska utöver detta också kunna spåra och söka. Man måste ha licens från SBK för att få träna och tävla i skydd.

Appellklass

I appellklass ska hunden antingen följa ett kortare spår, göra ett enkelt sökarbete eller springa en kortare rapportsträcka.

Elitklass

I elitklass ska spårhundarna följa ett spår som är cirka 1500 m långt och en och en halv timma gammalt och markera 8 stycken föremål i spåret.

Sökhundarna

Sökhundarna har att leta rätt på tre personer, ett par av dem helt dolda, i ett starkt kuperat skogsområde som är 100 m brett och 300 m långt.

Rapporthundarna

Rapporthundarna springer sammanlagt över 6 km mellan stationer med inbördes avstånd på upp till 2 km. Dessutom är det skott på sträckan.

Appellklass och lägreklass

I dessa klasser ingår momentet budföring, då ska hunden på kommando springa till en motförare 50m bort och sätta sig fot, för att sedan skickas tillbaks till sin förare.

Högreklass

I denna klass och uppåt ingår ett moment där hunden inom en 50 x 50m stor ruta ska leta upp och apportera föremål. Föremålen är av typen handske, portmonnä eller liknande och ska hittas inom fem minuter.
På en och samma dag tävlar ekipaget alltså i en fältdel, en lydnadsdel samt budföring eller uppletande av föremål.

Hur tränar man sin hund i bruks?

Som vid all annan dressyr inom Svenska Brukshundklubben bygger inlärningen på hundens naturliga förutsättningar. Den ska vara lustbetonad för såväl hund som förare. Som grund måste finnas en god relation mellan förare och hund, och en bra allmänlydnad. Brukshundklubben har en kursverksamhet där man redan från hundens valpålder kan utveckla samarbetet mellan förare och hund.
Hunden behöver inte alls vara av brukshundsras för att göra goda resultat vid brukstävlingar. Men hunden måste vara renrasig, alltså ha stamtavla för att få tävla bruks. Så gott som alla hundar går att utbilda, om än kanske inte till absolut toppnivå, resultatet beror i stor utsträckning på förarens fantasi och tålamod.
Fältproven, där man framför allt utnyttjar hundens utomordentliga luktsinne, är mycket naturliga för hunden och stimulerande på så vis att hunden får använda både kroppen och hjärnan. För föraren är det fascinerande att följa hur hunden löser uppgifter som vi med våra mindre utvecklade sinnen inte har en chans att klara av.
Lydnadsmomenten bygger mera på hundens vilja att samarbeta med föraren, och förarens förmåga att utveckla denna sida hos hunden.

Källa: Svenska Brukshundklubben